Murgröna

Murgröna är en av de mest mångsidiga och härdiga klätterväxterna i den svenska trädgården och en av mycket få som är vintergröna. Hedera helix är vildväxande i södra Skandinavien och har använts som prydnadsväxt sedan antiken — den var helig för guden Dionysos och symboliserade evigt liv. Växten fäster sig med kraftiga luftrötter och kan klättra upp till 20 meter i höjd på träd, murar och fasader. Till skillnad från de flesta andra klätterväxter trivs murgröna allra bäst i skugga och halvskugga, vilket gör den ovärderlig för att berika mörka och svårodlade delar av trädgården.

De vintergröna, mörkgröna, glansiga bladen bidrar med struktur och grönska under den kala svenska vintern, och de brokbladiga sorterna som 'Goldchild' och 'Glacier' ger ljusa inslag även i de skuggigaste hörnen. Murgröna har en intressant livscykel — den genomgår en metamorfos när den når toppen av sitt klätterstöd. Då övergår den från den juvenila klättrande formen med flikiga blad till en vuxen buskform med hela, ovala blad och blomställningar. Blomningen sker sent på hösten, i september-oktober, och de små gulgrön blommorna är en viktig nektarkälla för bin och andra insekter vid en tid då få andra växter blommar.

De svarta bären som mognar under vintern äts gärna av koltrastar och andra bärätande fåglar, men är giftiga för människor.

Murgröna är i grunden en mycket lättskött växt som klarar sig med minimalt underhåll. Klipp tillbaka vid behov för att hålla den inom önskat område — den tål kraftig beskärning. Håll den borta från takränner, fönsterkarmar och träkonstruktioner där luftrötterna kan orsaka skada. Vattna nyplanterade exemplar regelbundet första året, men etablerade plantor klarar sig i princip utan tillskottsbevattning.

I zon 4 kan hårda vintrar med stark sol och kall vind orsaka frostskador på bladen, men plantan återhämtar sig vanligtvis. Gödsel är sällan nödvändigt men kompost eller långtidsverkande gödsel på våren ger frodigare tillväxt. Ta bort döda och skadade rankor på våren.