Krypoxalis

Vad är krypoxalis — och är det ett ogräs?

Krypoxalis är det svenska namnet på Oxalis corniculata, en låg, krypande växt i harsyresläktet. Den ska inte förväxlas med den vilda harsyran (Oxalis acetosella) som växer i skogen — det är en annan art. Krypoxalis känns igen på sina treflikiga, klöverliknande blad, ofta i en mörk bronsröd ton, och sina små klargula blommor som kommer nästan hela sommaren.

I Sverige är krypoxalis framför allt känd som ett ogräs. Den förekommer naturligt i södra och mellersta landet och dyker gärna upp där man inte vill ha den: i krukor, i växthus och i rabatter, där den kan vara envis att bli av med. Den står på SLU:s Risklista 2024, som listar arter med viss spridningsrisk. Samtidigt har växten en dekorativ sida — bronsbladiga former odlas medvetet som marktäckare — vilket gör krypoxalis till både problem och prydnad beroende på vem du frågar.

Hur känner man igen krypoxalis?

Krypoxalis är låg, sällan mer än 5–15 centimeter hög, och kryper längs marken med stjälkar som slår rot där de rör vid jorden. Bladen är treflikiga som en klöver, ofta med en tydlig bronsröd eller brungrön färg som skiljer den från gräs och andra småogräs. Blommorna är små, klargula och femtaliga, och de mogna frökapslarna är avlånga och spetsiga — vid beröring slungar de ut fröna med en fjädrande mekanism, vilket förklarar den snabba spridningen.

Tabellen nedan hjälper dig att skilja krypoxalis från två växter den ofta förväxlas med.

Hur blir man av med krypoxalis?

Att bli av med krypoxalis kräver noggrannhet och uthållighet, eftersom den sprider sig på två sätt samtidigt: dels via stjälkar som rotar sig, dels via frön som slungas ut ur kapslarna. Nyckeln är att rensa bort hela plantan — inklusive alla rotslående krypstjälkar — innan frökapslarna hinner mogna och sprida frö. Lämnar du kvar bara en bit stjälk eller låter kapslarna mogna är du snart tillbaka på ruta ett.

I krukor och pallkragar är det ofta effektivast att byta ut den översta, fröfyllda jorden helt. På rabattytor hjälper marktäckning med till exempel bark eller täckväv, som hindrar frö från att gro och gör kvarvarande plantor lättare att dra upp. Räkna med att behöva rensa upprepade gånger under säsongen — en enda insats räcker sällan mot en så spridningsvillig art.

Kan man odla krypoxalis som prydnadsväxt?

Ja. Trots ryktet som ogräs odlas bronsbladiga former av krypoxalis och närbesläktade oxalisarter medvetet för det mörka, dekorativa bladverkets skull, som marktäckare eller i kruka. De är lättodlade i sol till halvskugga och fuktig, näringsrik jord och blommar villigt i gult hela sommaren.

Den som väljer att odla den bör dock göra det med öppna ögon och på rätt plats. Sätt den där den får breda ut sig fritt utan att konkurrera med känsliga rabattväxter, eller håll den i kruka så att spridningen kan kontrolleras. Blanda den aldrig in i en finrabatt där du sedan inte vill ha den — den stannar sällan där du planterar den.

Är krypoxalis giftig?

Krypoxalisens blad innehåller oxalsyra och kalciumoxalat, samma ämnen som ger växten dess syrliga smak. Släktet Oxalis klassas av den amerikanska giftcentralen ASPCA (under namnet "Shamrock Plant") som giftigt för hund och katt, framför allt vid intag av större mängder. Symtomen kan då vara dregling, kräkning, svaghet och i sällsynta fall påverkan på njurarna, eftersom lösliga oxalater binder kalcium i blodet.

I praktiken krävs oftast att djuret får i sig en ganska stor mängd för att allvarliga besvär ska uppstå, och små smakprov ger sällan mer än övergående besvär. Men eftersom växten är giftig i mängd bör den hållas borta där husdjur vistas, och du bör kontakta veterinär vid misstänkt förgiftning.

Passar bra tillsammans med

Hasselört

Asarum europaeum

Astilbe

Astilbe

Silverax

Actaea simplex

Liknande växter

Fackelblomster

Lythrum salicaria

Akleja

Aquilegia vulgaris

Astilbe

Astilbe

Bergenia

Bergenia cordifolia

Blå bolltistel

Echinops bannaticus

Blodnäva

Geranium sanguineum