Krypflox

Var och när planterar man krypflox?

Krypflox planteras på våren eller under tidig höst och vill framför allt ha två saker: full sol och god dränering. Den trivs i lätt, sandig eller grusig jord och klarar torka och mager mark utmärkt, men den ogillar tung lerjord och mark som står blöt på vintern. Just vinterväta, inte kylan, är den vanligaste dödsorsaken — i blöt jord ruttnar rötterna.

Därför kommer krypflox bäst till sin rätt i stenpartier, på slänter, murkrön och i väldränerade rabattkanter, där överskottsvatten rinner undan. Är jorden tung blandar du in sand eller grus i planteringshålet, eller planterar i en upphöjd bädd. Sätt plantorna med 25–35 centimeters mellanrum så sluter mattan sig inom ett par säsonger.

Hur sköter man krypflox?

Krypflox är närmast skötselfri i rätt läge. Den behöver sällan vattnas sedan den etablerat sig och klarar torra, soliga lägen bättre än de flesta perenner. Var sparsam med gödsel — för mycket näring ger frodiga blad men färre blommor. Den absoluta huvudsaken är i stället en väldränerad jord, som beskrivits ovan.

Med tiden kan en oskött planta bli gles och förvedad i mitten medan kanterna fortsätter växa. Det motverkas enkelt med den tillbakaklippning efter blomningen som beskrivs i nästa avsnitt. I övrigt är krypflox frisk och robust och besväras sällan av vare sig sjukdomar eller skadedjur.

Ska man klippa ner krypflox efter blomning?

Ja, och det är krypfloxens enda egentliga skötselmoment värt namnet. Direkt efter att vårblomningen ebbat ut klipper du tillbaka hela mattan med ungefär 3–5 centimeter. Det kan kännas hårdhänt, men det håller växten tät, kompakt och blomvillig och hindrar den från att bli gles och risig i mitten med åren.

En tillbakaklippning har en bonuseffekt: den lockar ibland fram en andra, glesare blomning senare under sommaren. Klipp med en vanlig sax eller häcksax och släng inte plantan även om den ser stubbad ut — den skjuter snabbt nytt, friskt bladverk.

Hur förökar man krypflox?

Krypflox är mycket lätt att föröka, vilket gör den till en tacksam växt att dela med sig av. Enklast är delning: gräv upp en etablerad matta tidigt på våren eller efter blomningen, dela den i mindre bitar med rot och plantera om. Varje bit växer snabbt till en ny matta.

Eftersom skotten ofta rotar sig där de ligger an mot marken kan du också ta rotade bitar från kanten utan att gräva upp hela plantan. Sticklingar av icke-blommande skott under försommaren fungerar likaså — sätt dem i sandig, fuktig jord tills de rotat.

Vanliga problem med krypflox

Det överlägset vanligaste problemet är att plantan vissnar eller ruttnar bort i blöt jord. Krypflox tål torka men inte stående väta, särskilt inte vintertid, så en planta som tynar beror nästan alltid på för tung, dåligt dränerad jord. Lösningen är att förbättra dräneringen eller flytta växten till ett soligare, torrare läge.

Det andra vanliga bekymret är att mattan blir gles och kal i mitten. Det är en naturlig följd av ålder och utebliven tillbakaklippning och åtgärdas genom att klippa efter blomning och med jämna mellanrum föryngra plantan genom delning. Sjukdomar som mjöldagg är ovanliga på krypflox jämfört med de högväxande floxarterna.

Vilka sorter av krypflox finns?

Phlox subulata finns i en mängd namnsorter som främst skiljer sig i blomfärg. Alla har samma låga, mattbildande växtsätt och samma krav på sol och dränering.

Passar bra tillsammans med

Stäppsalvia

Salvia nemorosa

Näva

Geranium

Iris

Iris germanica

Akleja

Aquilegia vulgaris

Liknande växter

Blå bolltistel

Echinops bannaticus

Blodnäva

Geranium sanguineum

Blodtopp

Sanguisorba officinalis

Bolltistel

Echinops ritro

Brandlilja

Lilium bulbiferum

Daglilja

Hemerocallis