Fingerborgs­blomma

Fingerborgsblomma är en av trädgårdsvärldens mest fascinerande och igenkännbara växter med sina höga, ensidiga klasar av fingerborgsformade blommor i lila, rosa och vitt. Digitalis purpurea har en närmast mytisk aura — den associeras med älvor och troll i nordeuropeisk folklore och bär namn som 'fairy gloves' på engelska. Blommorna sitter tätt längs den övre halvan av den höga blomstängeln och varje enskild blomma är invändigt mönstrad med vackra prickar som fungerar som landningsbanor för humlor, växten viktigaste pollinerare. Fingerborgsblomman trivs bäst i halvskugga och är därmed en ovärderlig vertikalväxt för trädgårdens skuggigare delar där få andra höga blommor presterar.

Den är tekniskt sett tvåårig — den bildar en bladrosett första året och blommar andra året — men självsår sig så effektivt att den upplevs som bestående. I en naturlik skogsbrynplantering eller en romantisk cottage garden är fingerborgsblomman oumbärlig. Tänk dock på att alla delar av plantan är mycket giftiga och innehåller digitalis, ett ämne som används i hjärtmedicin. Håll barn och husdjur borta.

Trots giftigheten är den helt säker att hantera med bara händer. Fingerborgsblomman blommar i juni–juli och kan bli upp till 120 cm hög i goda förhållanden. Den är härdig i zon 1–4 och trivs i humusrik, lätt sur jord.

Fingerborgsblomma trivs i halvskugga till sol och humusrik, måttligt fuktig jord. Plantera på våren eller hösten och mulcha gärna med kompost. Eftersom den är tvåårig behöver du antingen köpa nya plantor varannat år eller låta den fröså sig fritt. Lämna några blomstänglar kvar efter blomning så sprids fröna naturligt.

Klipp bort övriga stänglar efter blomning för att stimulera eventuella sidoskott. Gödsel med kompost på våren räcker. Stöd behövs normalt inte om plantan inte står alltför skuggigt. Sniglar kan angripa de unga bladrosetterna — skydda dem på våren med snigelmedel eller kopparnät.